Under det här året så har det hänt så himla mycket och ärligt talat kan det nog ha varit mitt livs bästa hittills :)

Jag har funnit nya vänner som jag kommit jätte nära, men samtidigt så har jag tappat kontakten med de som stod mig allra närmast innan det här året. Jag har slutat snacka med vissa eller helt enkelt bara tappat kontakten. Vissa av de jag tänker på i det här fallet var de jag hade roligast med, som jag kunde snacka med om precis allt och de som stod mig varmast om hjärtat. Men det känns inte som det är så längre, för nu snackar man nästan aldrig och man ses jätte sällan.

I vissa fal så snackar man aldrig eller ens träffas någon gång. Jag har försökt få upp kontakten och träffa de jag känner detta med, men antingen har det skitit sig eller så har vi träffats men det bara blev den gången.

Jag vet inte om det är jag eller om det är vänskapen som gjort detta, med tanke på att det hänt med flera.

Men visst, jag är jätte glad för jag funnit nya vänner och vissa av dem har jag kommit hur nära som helst! Men samtidigt så känns det som det gått väldigt fort alltihop och jag kommit vissa för nära alldeles för fort. Som i ett fall ansåg jag en vara en riktig ideal vän i början av vår vänskap, medan personen på senaste tiden bevisat att h*n inte förtjänar den titeln. Men bara för jag skriver detta betyder det inte att jag inte älskar personen eller ens tycker illa om personen. Utan det enda som hänt är att mitt förtroende försvunnit en aning.

Sen det här med en ny stad i helheten också. Jag har som sagt börjat i Norrköping som ni antagligen redan visste om, där jag går Stylistprogrammet på Plusgymnasiet.

Jag trivs verkligen jätte bra och jag har tack vare detta funnit en grym vän! Jag har även lärt känna vissa Norrköpingsbor och som alla skulle tyckt är det jätte roligt och spännande med nytt folk! Men det enda dåliga med det är att jag fastnar för människor alldeles för fort och blir därför väldigt besviken i slutändan på vad jag fått.

Jag har lärt känna en som jag fastnat för helt och försökt lära känna. Personen detta handlar om har också velat lära känna mig vilket gjorde det hela mycket roligare.

Vi började snacka och man kom varann väldigt nära under en kort tid. Vi kunde snacka om allt mellan himmel och jord och den här personen öppnade sig verkligen för mig som ingen annan gjort. Personen är hur enkel som helst att snacka med och jag hade väldigt svårt att tro att h*n kunde vara falsk på något sätt. Men nu på senaste tiden har jag förstått att jag bara är en i mängden, att jag inte är så speciell som jag trott och känt mig. Detta är en dålig egenskap med mig; jag faller eller fastnar för människor alldeles för enkelt och för fort utan att veta vad jag ger mig in på! Detta leder alltid i slutändan till att jag blir sårad.

Dit jag vill komma med det här inlägget är nog att jag känner att det här året förändrat mig helt som person.

Jag har lärt känna mig mer och förstått vilken människa jag ska vara. Men att det medfört förlust inom vänskapen. Och jag lovar att jag ska försöka göra något åt detta, för om ni känner er träffade i den här situationen så är jag väldigt ledsen. Men jag ska försöka förbättra mig och ändra mig. Jag ska vinna tillbaka vänskapen som gått förlorad och jag ska se till att helt lycklig igen.

Det här året har därmed medfört både dåliga saker och väldigt bra saker. Jag har blivit lyckligare som person, men samtidigt förlorat en stor del av mitt liv (min själv, mitt hjärta). Men jag lovar att jag ska göra allt som krävs för att få tillbaka de som gått förlorade. Jag lovar!